Industriell Melanism
-ett bevis för evolutionsteorin?
av Kjell Ulander

I en lärobok i naturkunskap kan man läsa att färgförändringar hos fjärilen Björkmätaren är "exempel på pågående evolution". En annan lärobok i biologi framhåller att vi här har ett fall där man "direkt iakttagit evolution (rasbildning) i vår tid". Dessa och liknande formuleringar grundar sig på de allmänna observationer man gjort av nattfjärilar i Englands industriområden under en lång följd av år. Observationerna ledde till slut till att den engelske läkare, dr H B D Kettlewell, övergav sin medicinska bana för att närmare ta reda på vad som hände med dessa fjärilar. Hans forskning riktades i första hand mot den fjärilsart som kallas björkmätaren (Biston betularia).

Mörka trädstammar Innan industrialiseringen i England tog fart, fanns det nästan bara ljusa björkmätare. Anledningen var att dessa fjärilar väl smälte in i den ljusa färgen på trädstammarna och miljön runtomkring. På så sätt undgick dessa att bli upptäckta av hungriga fåglar. Den mörka varianten, som antas vara en mutant till den ljusa, hade däremot inte lika lätt att undgå upptäckt. När då trädstammarna mörknade på grund av många års föroreningar från industrier i området, kunde man märka att det blev allt färre ljusa björkmätare, medan de mörkare ökade kraftigt i antal. Trädstammarnas mörka färg var nu ett bra skydd för mörka fjärilar, medan de ljusa fick allt svårare att hitta skyddade miljöer. Uppenbarligen hade den mörka varianten gynnats av det naturliga urvalet i den nedsotade miljön, tack vare bättre skyddsfärg. (Som så ofta förr råder en mytbildning kring många av Darwins klassiska bevis. Fjärilarna utgör inget undantag. Bilder i läroböcker har visat sig vara förvrängningar av verkligheten. Moderna studier har dessutom påvisat stora regionala avvikelser från de slutsatser Kettlewell drar. Vill du läsa mera om detta, så KLICKA HÄR )

Klassiska bilder av ljusa och mörka fjärilar har visat sig vara fejkade: Det kändes som när han som pojke hade fått lära sig att jultomten inte fanns  skriver biologen Jerry Coyne i Nature 396(6706):35-36

Påtagligt exempel
Det kan verka egendomligt att Kettlewell övergav sin medicinska bana för att studera förskjutningen av andelen mörka/ljusa fjärilar, men han är ändå mycket nöjd med vad han lyckats bekräfta. Dels har hans forskning gjort honom vida känd bland biologer världen över och resultatet av hans undersökningar citeras ofta i läromedel och tidskrifter som behandlar ämnet evolution. Själv ansåg Kettlewell att hans undersökning var "det mest påtagliga exempel på evolutionär förändring som någon människa bevittnat". (1) På ett annat ställe skriver han: "Hade Darwin studerat industriell melanism skulle han ha sett att evolutionen inte behöver tusentals år, utan kan ske på tusentals dagar – helt inom hans livstid. Han (dvs Darwin) skulle då ha bevittnat fulländningen av sitt livsverk." (2)

Vetenskapsmannen och biologen Kettlewell visar här prov på en vanlig egenskap hos människor, nämligen att överskatta och tillmäta den egna upptäckten större betydelse än vad den verkligen har. Dessutom kan man skönja en underskattning av Darwins kunnande på detta område. Detta framgår tydligt om man ändrar och preciserar det påstående som Kettlewell här gör. För vad han säger är nämligen följande: Hade Darwin känt till att ljusa fjärilar har svårare att överleva i en nedsotad miljö än mörka, då skulle han ha förstått att dessa (liksom alla andra livsformer) har utvecklats från en encellig organism till den mycket komplexa organism den är idag, genom en Darwinistisk utvecklingsprocess dvs han skulle ha bevittnat fulländningen av sitt livsverk. Naturligtvis är detta en felaktig slutsats utifrån dessa mycket begränsade iakttagelser. Ändå lever föreställningen vidare. (Modern forskning rörande Björkmätaren väcker frågor om integritet och objektivitet. Var Kettlewell ute efter att bekräfta vad han redan ansåg sig veta eller ge svar på frågor han inte kände till?)

Tvivelaktiga argument
Det är betecknande för många av evolutionslärans klassiska argument, att har de väl kommit i omlopp så är det svårt att göra sig av med dessa, hur tvivelaktiga de än må vara. Ingenstans är detta mer besannat än när vi kommer in på embryot och tolkningen av dess utveckling och tillväxt som stöd för evolutionsläran (den sk biogenetiska regeln). Men även björkmätaren är ett sådant exempel. Trots att man inser att det är en himmelsvid skillnad mellan Kettlewells resultat och Darwins evolutionshypotes, används argumentet fortfarande.

Naturligt urval
"Ingen ifrågasätter att det naturliga urvalet verkar på denna nivå", skriver den kände historikern Gertrude Himmelfarb, "men med vilken rätt kan vi förlänga (extrapolera) den process genom vilken färgen eller andra liknande yttre karaktärer regleras, till att gälla arternas uppkomst?" (3) Eller som H Matthews skriver i inledningen till Origin of Species (1971): "Undersökningen av björkmätaren har på ett utmärkt sätt påvisat naturligt urval eller kampen för tillvaron. Men de visar inte på någon pågående evolution. För hur mycket populationen än har förändrats vad beträffar ljusa, grå eller mörka fjärilar, så tillhör alla från början till slut arten Biston betularia." (4)
Studier av björkmätaren visar att det sker en variation inom olika arter. Denna
variation och anpassning har en artbevarande verkan och är en god illustration på artens förmåga att svara mot nya miljökrav. Hur björkmätaren en gång blev fjäril är en helt annan fråga.

1. Kettlewell, H B D (1959) "Darwins Missing Evidence" Scientific American vol 200:3, sid 48.
2. Kettlewell, H B D, ibid, sid 53.
3. Himmelffarb, G (1959) "Darwin and the Darwin Revolution" WW Norton, sid 446.
4. Matthews, L H (1971) "Origin of Species" (Introduktion), J M Dent & Sons, London.