Förord:
Med denna artikel har jag försökt sammanfatta
några tankar kring hypotesen "intelligent design", men också försökt
bemöta en del vanliga invändningar mot den. Grundmaterialet är till stor hämtat
från böcker (se nedan) och Internet. Naturligtvis är det omöjligt att på några
få sidor ge rättvisa åt ämnet. Men Internet öppnar en "demokratisk"
möjlighet för den som vill söka vidare på egen hand. Tre personer vill jag dock
namnge för den som vill läsa förstklassigt material i ämnet. De är dels den
unge filosofiprofessorn Steven Meyer vid Whitworth College (1),
juridikprofessorn och författaren till böckerna Darwin on Trail (2) och
Reason in the Balance - The Case Against Naturalism in Science, Law & Education,
(3) Philip Johnson och biträdande professorn i biokemi Michael Behe som (1986)
utkommit med den mycket uppmärksammade boken Darwins Black Box. (4)
|
Intelligent design
av Kjell Ulander |
Slutsatser om intelligent design flödar idag naturligt från laboratoriet, framhåller Michael Behe, en av förespråkarna för design-hypotesen. Så var det inte på Darwins tid, då mycket fortfarande var okänt. Men ett långt och mödosamt arbete har fört oss fram till den punkt där bilden börjat klarna, och det vi ser är tydliga tecken på vad intelligent aktivitet kan åstadkomma. Konceptet Intelligent design är ingen ideologisk "trollslända" som plötsligt väckts till liv av vår oförmåga att ge naturalistiska förklaringar till komplexa biologiska processer. Utan vad det handlar om är slutsatser som vilar på vad vi idag vet om dessa processer. Det finns således konkreta utfästelser som skiljer designhypotesen från naturalistiska förklaringar. Mer om detta senare.
Endast naturalistiska
förklaringar
En viktig fråga som ofta dyker upp i
samband med intelligent design handlar om vetenskapens ideologiska
grund. Är den vetenskapliga modellen, som utgår från enbart naturalistiska
förklaringar, sann mot den verklighet den söker beskriva? Frågan kan verka
egendomlig för den som tror att naturvetenskapen alltid söker sanningen vart
det än leder. Men faktum är att vetenskapliga metoder och principer förbjuder
vissa slutsatser. Detta fick biologiprofessorn vid San Francisco State
University, Dean Kenyon
uppleva när han
i en introduktionskurs i biologi delgav sina studenter ytterligare en
tolkningsmöjlighet. Tillsammans med traditionell darwinistisk tolkning visade
han på möjligheten att livet skulle kunna vara ett resultat av
"intelligent design". Trots att Kenyon har en mångårig och
framgångsrik vetenskaplig gärning bakom sig, beordrades han av
universitetsledningen att inte delge sina "ovetenskapliga"
slutsatser. Han uppmanades helt enkelt att följa den vetenskapliga traditionen
och avlägsna designargumentet ur diskussionen och enbart hålla sig till
darwinistiska förklaringar, (5)Lägg
märke till att Kenyon på intet sätt framfört bibliska argument till eleverna,
utan vad det handlar om är en vetenskaplig motiverad ståndpunkt som visar att intelligent
design är en realitet att räkna med. Vad fallet Kenyon och många liknande
exempel visar är att vetenskapen idag har en ideologisk låsning som begränsar
och skadar dess trovärdighet. (Fallet Daen Kenyon
på svenska
)
Naturlagarna utgör grunden
Vilka förklaringar eller slutsatser kan
då betecknas som "vetenskapliga"? Om vi först börjar med att tala om
vilka slutledningar som inte får plats inom traditionell vetenskap, så är det
uppenbart att slutsatser som rymmer "intelligent design" är i sig
ovetenskapliga, därför att det strider mot grundläggande vetenskapliga
principer. Vetenskapliga upptäckter måste förklaras med hjälp av naturlagarna
och inte genom hänvisning till en intelligent agent av något slag. Det är
därför som vi inte längre förklarar åskan och blixten med hjälp av gudarna Oden
och Tor, utan finner förklaringar inom elektrostatiken, menar vetenskapens
beskyddare.
Frågan kan tyckas avgjord med detta enda exempel. Men låt oss ändå titta närmare på detta argument och se vilka konsekvenser det får för vetenskapen i stort, om vi generellt utesluter intelligent design som en logisk slutsats. Vad skulle det t ex innebära för radioastronomin, en vetenskapsgren där man bl a avsöker rymden för att finna tecken på intelligent liv, om vi begränsar vetenskapliga upptäckter enbart till naturens regelbundna mönster (naturlagarna)? Är det inte just avvikelsen från detta mönster eller radiobrus som sökandet går ut på? Skulle SETI (search for extraterrestrial intelligence) lyckas urskilja meningsfull information i det interstellära radiobruset, så skulle det vara en stor vetenskaplig triumf och ett bevis för existensen av utomjordisk intelligens, oavsett hur vi väljer att gestalta avsändaren. Men en förutsättning för succén är att man kan skilja mellan intelligent design och naturligt brus.
Arkeologin möter i
princip samma slags svårigheter om vi hävdar att naturlagarna är allt som
räknas. Arkeologernas uppgift är att skilja tillverkade föremål som exempelvis
spjutspetsar, bruksföremål osv. från naturliga objekt, även i de fall där
skillnaden kan vara mycket hårfin. Dessa artificiella spår av intelligent
aktivitet är mycket värdefulla vid historiska rekonstruktioner. Att per
definition ta ifrån "intelligent design" dess vetenskapliga betydelse
skulle inverka menligt på många nu etablerade vetenskapsgrenar.
|
|
Fig.
Den grundläggande skillnaden mellan ett flintstycke formad av naturen (A) och
en pilspets (B) eller sanddyner formade av vinden (C) och en inskription i
sanden (D) är av helt annat slag än vad som kan uppkomma ur en jämförelse
grundad på enbart materiell basis. Detta gäller också vid jämförelser mellan
den kemiska ordningen hos en molekyl och den kodade
information som t ex DNA-molekylen rymmer. (6). Varje naturalistisk teori
som blundar för denna intelligenta - icke-materiella - aspekt på tillvaron är
starkt förenklad. Att beskriva verkligheten utifrån en starkt reducerad
verklighetssyn kan bara ge ett resultat, en vrångbild |
Skapar oreda
Ett annat argument som ofta framförs mot
designhypotesen är att det skulle bringa oreda i forskarnas arbete om hypotesen
fick vetenskaplig status. En nyckfull designer skulle med andra ord sätta oförutsedda
och osammanhängande spår i den vetenskapliga väven, menar man. Men varför
skulle en intelligent agent uppvisa egenskaper som står i stark kontrast till
den ordning vi normalt finner i naturen? Är det inte troligare att naturlagarna
mera uttrycker ett karaktärsdrag än en avvikelse? Det faktum att vetenskapliga
förklaringar bygger på naturlagarna behöver således inte innebära att
intelligent inblandning är satt ur spel. Låt oss ta en jämförelse ur vardagen,
där vi tänker oss ett flygplan som svävar högt över marken. För den oinvigde,
som aldrig sett ett flygplan, kan det se ut som ett brott mot tyngdlagen. Men
bakom finns en konstruktör som på ett intelligent sätt utnyttjat naturliga
principer och därmed fått en metallkropp på flera ton att bete sig till synes
mycket onaturligt, åtminstone i novisens ögon. Även om jämförelsen har sina
brister, så är det ändå uppenbart att vår eventuella oförmåga att kunna
förklara det vi ser inte nödvändigtvis behöver bottna i "vimsighet"
hos en intelligent designer.
Historiskt sett finns många exempel som visar att tron på en intelligent designer inte alls behöver vara ett hinder för vetenskaplig framgång. Den är lika lite ett hot mot framgångsrik vetenskap som vad mirakulösa och oförklarliga tillfrisknanden är mot den medicinska vetenskapen. Ingen behöver därför misstänka att gudarna "Oden och Tor" skulle få fotfäste i ett koncept där intelligent design ingår.
Avstannande vetenskap
Finns det då inte en risk att
designargumentet avhåller många vetenskapsmän från att göra gränsöverskridande
upptäckter, långt innan de traditionellt vetenskapliga alternativen utforskats?
Till viss del kan det ligga en sanning i påpekandet, men som prof. Philip
Johnson skriver i boken Reason - in the balance, (3) är risken för en
"avstannande" vetenskap starkt överdriven. "Om det verkligen
finns en materialistisk förklaring till livets uppkomst eller människans
medvetande, kommer det säkert att avslöjas av vetenskapsmän som fortsätter att
söka, utan att ta någon som helst hänsyn till de invändningar som jag och
likasinnade personer har". Att utarbeta ett heroiskt antagande om att inga
gränser existerar är naturligtvis användbart för människor som vill inta nya
områden, skriver Johnson: "av samma skäl kan det vara värdefullt för en
militär befälhavare som har oddsen emot sig, att vägra ta ställning till risken
att bli besegrad. Faran med heroiska antaganden är emellertid att dessa lätt
blir till fakta hos de som använder dem. Militära befälhavare som tidigare
varit framgångsrika kan lätt intala sig själva att nederlag inte kan inträffa
och fortsätta en självmordskampanj, genom att egenmäktigt misstro de
omdömesgilla rapporter som berättar om den oerhörda styrkan hos fienden".
(7)
Denna bildliga beskrivning säger två saker: För det första talar den om att blindhet för reella gränser lätt uppstår i de egna leden och kan lätt ge en falsk verklighetsuppfattning med förödande konsekvenser. Men den varnar också för uteblivna framgångar på grund av strategisk felbedömning. Johnson menar dock (och många med honom) att den senare risken är starkt överdriven jämfört med de negativa inflytande som den darwinistiska verklighetsuppfattningen har på en mängd kunskapsområden såsom psykologi, filosofi, religion och andra för människan viktiga områden. (8)
Icke - observerbar
En invändning som ofta riktas mot
designanhängarna är att hypotesen inte är vetenskaplig på grund av att den
indirekt implicerar en osynlig designer. För att vara vetenskaplig måste ett
koncept eller en idé vara möjlig att observera genom experiment av olika slag.
Om nu detta vore ett vetenskapligt kriterium som togs på allvar, skulle många
nu accepterade teorier vara ovetenskapliga. Ta som exempel Big Bang, en
gigantisk explosion som inträffade innan fysikens lagar (sådana vi känner dom
idag) ännu var formade. Här används indirekta slutledningar för att beskriva en
unik tilldragelse som ingen har observerat. Vågmekaniken är ett annat område
där vår möjlighet att synliggöra är (av naturliga skäl) starkt begränsad. Där
används med framgång något så abstrakt och visuellt svårfångat som
vågfunktionen för att beskriva subatomära fenomen som vi inte kommer åt på
annat sätt. En matematisk abstraktion får beskriva det icke-observerbara.
Även neo-darwinismen
tillhör denna kategori. De mutationshändelser som sägs ha givit upphov till
reptiler, fåglar och däggdjur har ingen observerat. Ändå utgör de en hörnpelare
i den Darwinistiska läran. Dagens paleontologer gör heller ingen hemlighet av
att de fossila bevisen ser ut att vara långt mindre "darwinistisk" än
vad man tidigare ansett. Fossilerna tenderar att dyka upp
"plötsligt", fullt färdiga, och visar inte heller någon riktad
förändring under sin existens, därav stora fossila luckor
.
(9)
Den neodarwinistiska standardförklaringen till dessa luckor, är att det fossila vittnesbördet är ofullständigt. På grund av att fossilering endast sker under speciella förhållanden, så har vi gått miste om stora delar av den evolutionära historien. På senare tid har dock nya teorier framtagits som säger att evolutionära förändringar sker hastigt och i små isolerade populationer, utan att de hunnit avsätta fossila spår i jordlagren. Man kan säga att avsaknaden av synliga bevis gett upphov till en ny teori - jämvikt med bruten kontinuitet (punctuated equilibrium). (9) Uppenbart är att om vi accepterar principen att icke-observerbara entiteter är otillåtna inom vetenskapen, då innebär detta en total revidering av nuvarande vetenskap. Darwins teori måste då avvisas och inte bara det utan också hans sätt att bedriva vetenskapligt arbete.
Omöjligt att falsifiera
Nå hur är det med
"flexibiliteten" anmärker någon som medger att "intelligent
design" går att upptäcka och hantera vetenskapligt, även om
"konstruktören" inte går att gestalta. Är inte möjligheten att i
trängda lägen ta till designargumentet en svaghet som gör konceptet obrukbart
som ett vetenskapligt alternativ? Eller uttryckt på ett annat sätt: går det att
falsifiera ett så flexibelt antagande?
Tittar vi närmare på vilka anspråk som döljer sig bakom
hypotesen "intelligent formgivning", så är det uppenbart att den går
att falsifiera. Särskilt förutsäger hypotesen att komplex information, liknande
den som finns inbäddad i ett funktionellt genome, aldrig kan uppstå genom
enbart kemiska och fysiska processer. Experiment har visat att information av detta slag måste komma från en
icke-materiell källa.
(10) Det som behövs för att
falsifiera hypotesen om intelligent design är att ta fram exempel på att sådan
information kan uppstå genom enbart materiella orsaker. I sin bok Darwins
Black Box, ger Michael Behe flera exempel på icke-reducerbara biokemiska
processer
och strukturer som Darwin inte hade någon aning om och vars evolutionära
historia är så svårfångat att dagens evolutionsforskare undviker ämnet. (11) Behe menar att det vi känner
till om dessa biokemiska strukturer är så väl utforskat idag, att vi kan säga
att den materialistiska förklaringsgrund som Darwin gav (i mitten av förra århundradet)
inte längre håller. Gapet mellan den explosionsartade kunskapsökningen och den
stagnerande förklaringsförmågan är ett växande problem, åtminstone för de som
menar att allt har en naturalistisk grund. Det är således inte utan sakliga
skäl som vetenskapshistorikerna Earthy och Collingride framhåller att
Darwinismen som paradigm förlorat förmågan att lösa viktiga vetenskapliga
problem (12)
"Om de (dagens
Darwinister, min anm.) med framgång lyckas besvara Behés invändningar, då
kommer det att vara ett starkt belägg för Darwinismen", skriver filosofiprofessorn
Peter van Inwagen
, med syftning
på nämnda bok. Det finns således konkreta utfästelser som skiljer intelligent
design från naturalistiska förklaringar. Det kan verka som ödets ironi att de
sinnrika mönster som vetenskapsmän idag avslöjar, håller på att underminera den
materialistiska grund vetenskapen själv står på. Frågan är om inte det
allvarligaste hotet mot dagens vetenskapssyn, ändå är de egna upptäckterna.
Tvärt emot vad många tror vilar designhypotesen på vad vi känner till om
komplexa biokemiska processer och inte på vår oförmåga
att ge naturalistiska förklaringar till dessa.
Dessutom finns det anledning att påminna om att det finns en betydande flexibilitet hos de tolkningar vetenskapsmän idag framlägger. Vi har redan nämnt hur neo-darwinister handhar problemet med saknade fossiler. Hur falsifierar man egentligen en teori där fossila luckor tolkas som "övergångar" i små avgränsade populationer? Vilken ny upptäckt krävs för att dessa fossila språng ska tolkas som en verklig diskontinuitet mellan olika slags djurgrupper? Det är också känt från vetenskapshistorien att man ofta tillgripit ad hoc förklaringar för att rädda omtyckta teorier. Problemet är speciellt uttalat i de historiska vetenskaperna, där slutsatser måste dras från ofullständiga eller preliminära bevis. Om därför flexibilitet är något som oroar vetenskapens försvarare, ska naturligtvis varje vetenskapsgren skärskådas i det avseendet och inte bara uppstickaren intelligent design.
Är Intelligent design -
förtäckt religion?
Den kanske mest frekventa invändningen
som görs mot konceptet - intelligent design - är att det helt enkelt handlar om
förtäckt religion. Den skulle med andra ord vara jämförbar med en dogmatisk
trosåskådning. Hur är det med den saken?
Undersöker man vilka kategorier av människor som kan omfatta en planmässig och intelligent skapelse, i dess allmänna betydelse, så finner man att det är en mycket utbredd uppfattning. Det är inte bara kristna och andra religiösa teister, som finner detta naturligt utan också många vetenskapsmän som betecknas sig själva som religiösa agnostiker. På en direkt fråga om icke-teister skulle kunna bejaka designargumentet, så svarade Behe att detta visst är möjligt, även om det skulle innebära vissa svårigheter på det personliga planet. Som exempel nämner han Francis Crick, som fick nobelpriset för sin upptäckt av DNA:s spiralstruktur. Svårigheter att komma med naturalistiska förklaringar till livets uppkomst här på jorden, fick honom att föreslå ett utomjordiskt ursprung. Han tänkte sig att livsfrön hade kommit utifrån rymden med en rymdfarkost av något slag. Om Crick hade sagt att intelligenta rymdvarelser inte bara planterade livet utan också designat det, så "skulle jag inte kunna peka på ett biokemiskt system och argumentera mot honom", säger Behe, som ett direkt svar till dem som vill ge designanhängare en sekteristisk stämpel. Det som förenar Crick och Behe är således en vetenskaplig insikt om livets komplexitet och slumpens otillräcklighet.
|
|
Förespråkare för designhypotesen är därför mycket
noggranna med att hålla isär vetenskapliga slutledningar om intelligent design,
från specifika trossatser hos religiösa eller filosofiska läror. En
vetenskapsman ska kunna fastslå att biokemiska strukturer troligen blivit till
genom en intelligent aktivitet av något slag. (Detta borde vara lika självklart
som att hävda dess motsats nämligen att livets mästerverk sållas fram "ur
slumpvisa variationer - planlöst, utan syfte, men med ett mirakulöst
resultat", vilket är mycket vanligt bland evolutionister idag) Däremot kan
man inte på vetenskaplig grund identifiera "konstruktören". På
motsvarande sätt ska en neo-darwinist med en naturalistisk vetenskapssyn kunna
"tillbakavisa" designhypotesen, genom att ge en trolig materialistisk
förklaring till komplexa strukturers successiva tillkomst och utveckling. Det
är dock bristen på en rimlig materialistisk förklaring (utifrån känd kunskap),
som fått Michael Behe och andra vetenskapsmän att starkt ifrågasätta
vetenskapens nuvarande grund. Hur man privat igenkänner
"konstruktören" eller vilka trosmässiga slutsatser en neo-darwinist
drar av sin naturalistiska övertygelse, får bli var och ens personliga
ställningstagande.
Om olika experiment och undersökningar
visar att vi har att göra med en planlagd struktur av något slag, så ska det
inte vara ett brott mot vetenskapliga regler att delge dessa slutsatser. En
vetenskapsman av Kenyons kaliber ska således kunna dra slutsatser
från sitt vetenskapliga arbetsfält, utan att behöva bli beskylld för att vara
ovetenskaplig. Om vetenskapens målsättning är att beskriva verkligheten sådan
den låter sig avslöjas, så är det viktigt att metodiska hinder som begränsar
synfältet avlägsnas. Vetenskapens materialistiska grund utgör idag ett sådant
hinder.
Chockerande
Det var en chock för människor som levde
under förra århundradet när de upptäckte att många drag i den biologiska
världen kunde tillskrivas det naturliga urvalets eleganta princip, skriver
Michael Behe. Idag är det lika chockerande att upptäcka, från de observationer
vetenskapen gjort, att fundamentala biokemiska mekanismer inte kan tillskrivas
naturlig selektion utan visar tydliga tecken på planmässig utformning.
Intelligent design kan innebära att livets slutgiltiga förklaring ligger
utanför den traditionella vetenskapen. Mycket tyder på det. Och skulle det
medföra en oönskad metodisk inskränkning för vetenskaplig verksamhet, så får vi
acceptera det. Vetenskapen får inte nöja sig med den metodiskt bästa
förklaringen utan den sannaste, låt vara att vi därmed tvingas tillstå
vissa begränsningar i vår förklaringsförmåga.
1. From Whitworth College, By Design : A Whitworth professor
takes a controversial stand to show that life was no accident, Withworth
Today 1995. Internet: http://www.arn.org/arn/orpages/or152/bio101.htm#
Grunddragen i denna artikel bygger på Mark Hartwigs och Stephan Meyers artikel:
A Note to the Teacher. Internet:
http://www.arn.org/docs/orpages/or151/151teachnote.htm
2. Johnson, Philip.
3. Johnson, Philip. Reason in the Balance - The Case Against Naturalism in
Science & Education, InterVarsity Press, 1995.
4. Behe, Michael. Darwin`s Black Box, The Free Press, 1996.
5. Redan 1969 skrev Kenyon (tillsammans med Steinman) boken Biochemical
Predestination, på McGraw-Hill:s förlag, där han argumenterade för en
traditionell vetenskaplig uppfattning. "Nu tror jag inte längre på att
argumenten i denna bok och liknande böcker ... svarar upp mot ett adekvat
försvar för åsikten att livet på denna planet uppstod spontant från död materia"
sa Kenyon för över ett decennium sedan. Men detta är uppenbarligen en slutsats
som man inte får komma fram till om man vill vara "vetenskaplig" och
undervisa i biokemi på universtetsnivå. Jag undrar vad Galilei skulle ha sagt
om han hade levt idag. (TILLBAKA)
6. Andrews, E, H. Gud, Vetenskap & Evolution, sid
64, 1989
"Allt liv vi känner till är baserade på den
genetiska kod som är inskriven i DNA-molekylen. Alla substanser, även DNA, äger
vad vi skulle kunna kalla en kemisk ordning, som är direkt beroende av
strukturen i de atomer de består av. Denna ordning bestämmer t ex bandlängden
och vinklarna i molekylerna och till sist kristallstrukturen i fasta ämnen.
Detta är den ordning som finns i själva materien. I DNA och andra
jättemolekyler i levande material (t ex RNA, proteiner) har emellertid ovanpå
denna kemiska ordning lagts en högre form av ordning, nämligen kodad
information." (TILLBAKA)
7. Johnson, Philip. Reason in the Balance, sid 93-95
8. Collins, J. Biology (lärobok i biologi), Miller & Levine, Pretice
Hall, sid 313, 1995.
"... det finns ingen nu verksam vetenskapsgren, mänsklig ståndpunkt
eller institutionell maktfaktor som förblir opåverkad av de tankar ... som
Darwins arbete gett upphov till."
Botany, (lärobok om växter), Moore, Clark and Stern, W.C.Brown, sid 516,
1995.
"Precis som alla viktiga idéer, drar evolution till sig stridigheter: ...
den har påverkat inte bara vetenskap utan också filosofi, religion och
mänskliga attityder."
8.
10. Gitt, Werner. Information: The Third Fundamental Quantity, Siemens
Review, vol 56, nov/dec. 1989.
11. Michael Behe har plöjt igenom mer än tusen artiklar
i tidskriften Journal of Molecular Evolution, för att finna möjliga
förklaringar till hur komplexa biokemiska funktioner och strukturer kan ha
utvecklats genom en darwinistisk steg-för-steg process. Men han fann "inte
en artikel som diskuterar specifika utvecklingsmodeller för hur
mellanformer ... kan ha sett ut." Sekvensjämförelser var det
dominerande inslaget (ca 80 %). Men dessa jämförelser säger ändå inget om hur
biokemiska strukturer tillkommit successivt. Det är (i princip) som att jämföra
manualer till två olika datormodeller som ett företag tillverkat. Även om det
finns skillnader, så är likheten mycket påtaglig. Men hur noggrant man än
jämför bokstavssekvensen i dessa manualer så ger likhetsgranskningen ändå inget
svar på frågan: Går det att tillverka en dator genom att i små steg förändra en
skrivmaskin? (TILL TEXT)
12. Collingride, D. Earthy, M. 1990, History and Philosophy of the Life
Sciences 12,3-16.