ANIMATION - RÖRLIG BILD AV CILIE/FLAGELL


En cilie/flagell består av ett membramtäckt fiberknippe som kallas ett axon. Ett axon är en ringliknande struktur bestående av 9 st dubbla mikrotubuli som omger två enkla mikrotubuli  (se fig. till höger). Varje yttre dublett bildar två sammanvävda ringar, den ena  bestående av 13 fibrer (subfiber A), den andra av 10 fibertrådar (subfiber B). Fibrerna i mikrotubuli är uppbyggda av två proteiner som fått namnet alfa och beta tubulin. De 11 (sk 9 + 2 arrangemang) mikrotubuli som utgör axonet, hålls samman av tre slags bindningar: Subfiber A är förenade med de innersta
mikrotubuli medels radiellt gående "ekrar". Närliggande yttre dubletter hålls samman av fibrer bestående av ett starkt elastiskt protein kallad nexin och de centrala mikrotubuli hålls samman av en tvärställd brygga. Slutligen, varje subfiber A har två fästarmar, en riktat inåt och en utåt, som båda innehåller proteinet dynein. Genom fram och återgående rörelse hos cilier/flageller kan bakterier och protozoer röra sig i olika riktningar. Vill du se en animation på denna "simmande" rörelse så klicka här. Vill du läsa mera om dessa och andra fantastiska strukturer?

Nedanstående bild visar en cilie/flagell i genomskärning. Läs texten till vänster och sök rätt på motsvarande mikrostruktur i bilden nedan. Försök samtidigt göra dig en föreställning om hur tillfälligt uppdykande genförändringar sk mutationer ska kunna successivt bygga upp en komplex struktur av detta slag, genom naturligt urval.

Detta urval beskrivs enligt Macbeth "som en blind process, en opersonlig yttring av enbart naturliga krafter. Är processen blind, så kan den inte planera framåt. Den kan inte göra uppoffringar nu, till förmån för ett avlägset framtida syfte, därför att processen saknar förmåga att uppställa och infria mål. Varje förändring måste därför rättfärdigas av egna omedelbara fördelar och inte sådana som leder till något önskat slutmål." Att slumpmässigt addera små - nästan steglösa - förändringar fram till dess att en funktionell integrerad enhet uppstår, kan endast ske om vi antar att det finns en skapande intelligens bakom processen. Darwins materialistiska förklaringsmodell är helt otillräcklig när det gäller "icke-reducerbara" strukturer. 

 

ANIMATION - RÖRLIG BILD SOM VISAR HUR FLAGELLENS BÖLJANDE SIMRÖRELSE UPPKOMMER.

Dragkraften hos det drivande proteinet - dynein - får två närliggande dubletter att glida längs varandra. Det elastiska proteinet - nexin - som håller samman två närliggande mikrotubuli omvandlar den längsgående glidrörelsen till en böljande fram- och återgående rörelse.(se fig.) Det är denna svängande rörelse som får små encelliga organismer att simma framåt. Sitter flimmerhåren däremot förankrade vid fasta celler åstadkommer den gemensamma rörelsen hos alla flimmerhåren att vätskan förflyttas i en bestämd riktning. På så sätt förhindras att t ex slembildningar rinner ned i lungorna. (Utförligare beskrivning på engelska: KLICKA HÄR) Vill du se en video om rotationsmotorn? KLICKA HÄR

 

 

 

 

 

ANIMATION - RÖRLIG BILD AV FLAGELL

 
    Bakterieflagellen består av tre delar: ett filament (blå färg i fig), en krok (guldfärgad del) samt en basalkropp, som ligger mot plasmamembranet. Rotationsrörelsen hos flagellen hålls igång  av små elmotorer. (Se bild) Dessa biokemiska elmotorer är de enda  rotationsmotorer som påträffats i naturen. Motorena drivs av en  protonström framställd på kemisk väg och kan rotera ända upp till 6000 varv i minuten vilket motsvarar cirka 10-100 cellängder i sekunden. En hund som är en meter lång skulle behöva springa ungefär 30 till 300 km/h för att uppnå lika lång sträcka med samma hastighet.

Precis som en vanlig elmotor har dessa motorer en stator, en rotor, en propeller, två lagerringar och ett batteri med spänningen 0,2 volt. Man har kunnat konstatera att dessa "bakteriemotorer" drivs av ca 20 proteiner. För att tillverka dessa krävs i sin tur ytterliggare 20 proteiner. Om någon av dessa 40 proteiner avlägsnas upphör rörelseorganet att fungera. Det är denna känslighet mot reduktion (som Behe betecknar Irreducibly Complexity) som fått många forskare att ifrågasätta dess (darwinistiska) evolution.
Precis som det är omöjligt att tänka sig en successiv uppbyggnad av en vanlig elmotor (med bibehållen funktion i varje utvecklingsfas), är det omöjligt att föreställa sig hur dessa biokemiska mini-motorer kunnat utvecklas genom små darwinistiska utvecklingssteg. Kan verkligen naturligt urval av slumpvisa förändringar (mutationer) åstadkomma detta? Vill du se en kort video som åskådliggör ”flagellmotorns” uppbyggnad, så tryck HÄR (Krävs: Qvick Time Player)?

 

 

 

 

 

ANIMATION - RÖRLIG BILD AV EN SIMMANDE SPERMIE

En spermie består av huvud, mellanstycke och svans. I huvudet finns förutom kärnan med arvsanlagen också en bildning, akrosomen, som innehåller enzymer (hyaluronidas, proteaser) vilka gör det möjligt för spermien att tränga in i ägget. Från den ena av cellens centrioler utvecklas en pisktråd, svansen, som gör spermien rörlig och i mittstycket koncentreras cellens mitokondrier, som kan leverera energi till svansens simrörelser. Hur spermier med dess enorma information och ändamålsenliga funktion har kunnat utvecklas genom en darwinistisk steg-för-steg process (med i varje steg bibehållen funktion) är en fråga som saknar svar. Förmodligen kommer vetenskapen så länge den utgår från ett materialistiskt synsätt att bli svaret skyldig. Vill du läsa mera om naturens underverk?