"Ordet blev människa"¹

av Kjell Ulander

"I begynnelsen var materia och energi."

Så lyder första meningen i förordet till band åtta av Livets Grunder, som ingår i serien Vetenskapens Värld. ² Med denna utgångspunkt försöker vetenskapsmän inom olika discipliner ge sitt bidrag till lösandet av livets mysterium. "Ur slumpvisa variationer sållas livets mästerverk fram - planlöst, utan syfte, men med ett mirakulöst resultat." Så avslutas förordet som tillsammans med den inledande travesteringen ger en belysande inramning åt bokens innehåll och grundsyn.

Mot denna materialistiska filosofi står Bibelns budskap om en planlagd skapelse framsprungen ur ett icke-materiellt tillstånd i enlighet med bibelordet: "I begynnelsen var Ordet och Ordet fanns hos Gud och Ordet var Gud... Allt blev till genom det..." ³ Skillnaden är påtaglig. Medan modern kosmologi utgår från att det i början bara fanns materia och energi så talar Bibeln om en planlagd skapelseakt framsprungen ur en gudomlig tanke. Vad moderna kosmologer indirekt säger är att materia och energi i sig bär på en potentiell förmåga att med tiden frambringa livsformer av oanad komplexitet. Skapelsetroende kan hålla med om att energi och materia är en nödvändig förutsättning för livets fortlevnad, men vänder sig starkt mot att det skulle vara en tillräcklig utgångspunkt för att skapa informationsbärande biologiska enheter. Information uppstår inte av sig själv. Det är ett mentalt fenomen. Ur ett andligt icke-materiellt tillstånd av gudomligt slag skapades vårt fysiska universum. Detta är en av grundtankarna i den bibliska skapelsetron. Genom ett gudomligt "Input" materialiserades det osynliga "Ordet". När detta skedde blev Guds osynliga egenskaper möjliga att upptäcka av tänkande och medvetna varelser. "Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga makt och gudomshärlighet kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga."⁴ Den synliga skapelsen bär således med sig information från Skaparen själv. Men innan vi utvecklar dessa tankar ytterliggare vill jag beröra några allmänna synpunkter om information. Den som vill tränga djupare i detta ämne kan med fördel läsa professor Werner Gitts artikel: "Information: The Third Fundamental Quantity".⁵ Där behandlas olika nivåer hos information alltifrån statistik, kodning och begreppsbildning till pragmatik och en mera sublim nivå som bl a inrymmer syfte, plan och design (apobetik).

Sinnena – porten för information

När vi talar om informationsöverföring associerar vi ofta till avancerade tekniska lösningar. Vad vi inte alltid tänker på är de biologiska "kontaktorgan" som all förmedling måste passera. De är så naturliga och uppenbara att vi nästan glömmer bort att de finns. När exempelvis två människor vill utbyta tankar med varandra är skriftspråket ett vanligt hjälpmedel. Men utan syn vore detta hjälpmedel värdelöst. En mera direkt metod att nå kontakt är att samtala med vederbörande. I det fallet är både syn och hörsel involverad i informationsflödet. Känsliga fingertoppar kan också användas. För blinda är detta en mycket viktig informationskanal. Genom teckenspråket kan dövstumma "visualisera" sina tankar.

Men det är inte bara människor som utbyter information. Djur gör det också fastän på ett mera instinktivt och omedvetet sätt. Bin exempelvis kan överföra information med hjälp av "dansspråk". Ett bi som återkommer efter att ha hittat nektar förmedlar sina upptäckter genom att dansa på vaxkakan. Dansen aktiverar flera sinnen och ger på så sätt upplysning om var den åtrådda nektarn finns. Den mängd information som därmed överförs har beräknats vara jämförbar med "ett kort samtal mellan två personer".⁶ "Doftspråk" är en annan typ av förmedling som förekommer rikligt i naturen. För att förstå detta språk krävs ett känsligt luktsinne. Koden utgörs av specifika dofter. Här gäller, liksom i övriga fall, att endast den som behärskar "språket" är mottaglig för budskapet.

Sinnenas medverkan vid överföring av information är således lika självskriven som nödvändig. De ger oss kontakt med yttervärlden. Sinnena (hörsel, syn, känsel, lukt och smak) är så att säga porten till den fysiska värld vi lever i. Skador på en eller flera sinnesorgan leder ofrånkomligt till att världen "krymper" i något avseende. Eftersom våra sinnen endast känner av fysiska retningar måste tankar och idéer få en fysisk utformning för att över huvud taget kunna förmedlas. Man kan säga att de måste "materialiseras" för att kunna överföras.

När exempelvis en kompositör nynnar en ny melodi för sig själv, så överför denne en musikalisk idé till energi (ljudvågor). Kompositionen har därmed fått en fysisk utformning. Den som sitter på höravstånd kan nu tillgodogöra sig melodin. Ett annat sätt att ge melodin en fysisk gestaltning är att skriva ned den på ett notblad. Därmed är den tillgänglig för alla som kan läsa och spela efter noter. Exempelvis kan en pianist återge melodin som kompositören först nynnade, utan att ha hört den tidigare.

Information är varken materia eller energi

Men varifrån kommer egentligen melodin? För att få svar på den frågan måste vi återvända till kompositören. Melodin uppstod någonstans i kompositörens hjärna. Så långt håller säkert alla med. Men var det verkligen hjärnan som skapade melodin? Är kompositörens musikaliska kreativitet detsamma som hjärnfunktionen? Svaret på frågan är tveklöst nej.⁷ Att just denna melodi skapats av kompositör X beror inte på ett mekaniskt utflöde från den fysiska hjärnan. Hjärnan producerar inte tankar eller idéer i samma bemärkelse som njurarna avsöndrar urin. Det finns således ingen fysisk metod att komma åt ursprunget till melodin. Vad man kan säga är att idén eller kompositionen har en slags osynlig eller immateriell existens i sig själv, som inte går att direkt härleda från den substans hjärnan är uppbyggd av. "Ju mer vi vet, dess mer måste vi erkänna att ... subjektiva erfarenheter aldrig kan reduceras till det som sker i hjärnan", skriver nobelpristagaren och hjärnspecialisten J C Eccles.⁷

Även om tankar och idéer uppstår i hjärnan och på så sätt är fysiskt beroende av den, finns det ändå ingen klinisk metod att komma åt dessa tankar. De står på något sätt över hjärnans funktionella nivå.⁸ Det handlar om en "växelverkan mellan materiella och immateriella enheter" säger Eccles, och fortsätter: "Hur den sker ligger helt bortom vår naturvetenskapliga förståelse." Vi har "inte ens en bra teori om hur hjärnan fungerar"⁹, säger Per Roland, professor i klinisk hjärnforskning. "Ständigt nya upptäckter understryker det unika med hjärnan och förstärker uppfattningen att den är den mest komplicerade levande struktur vi känner. Vidden av dess kapacitet ligger långt utanför vår fattningsförmåga." Detta citat hämtat ur Forskning och Framsteg⁹ belyser det problem som uppstår när fenomenets beskaffenhet överstiger undersökningsmetodens begränsning. Mentala eller andliga företeelser går inte att utforska med kliniska eller fysiska metoder. Trots mångårig och intensiv forskning famlar vi fortfarande i blindo. "Hjärnforskarna står inför samma uppgift som den blinde mannen som ska beskriva en elefant."⁹

Det är intressant att lägga märke till att hjärnans "materiella och immateriella enheter", som Eccles och andra hjärnforskare gett uttryck åt, stämmer väl in på tankar som finns inom modern informationsteori. Vad denna förhållandevis unga vetenskap kommit fram till är att information är en "mental och inte en materiell kvantitet".¹⁰ Enligt ett ofta citerat uttalande av cybernetikens och informationsteorins grundare Norbert Wiener är information av icke-materiell natur: "Information är information, varken materia eller energi. Ingen materialistisk teori kan överleva idag, om den inte tar hänsyn till detta."¹¹

Information "rider" på materia

Ur fysisk ståndpunkt kan man inte särskilja känslor, tankar och idéer från hjärnan där de uppstår. På motsvarande sätt är det omöjligt att fysiskt skilja budskapet i informationen från de symboler som förmedlar den. Det går alltså inte att avlägsna de nottecken som en viss melodi "rider" på, utan att också melodin därmed utplånas. Men vår oförmåga att göra fysisk åtskillnad motsäger inte påståendet att känslor och tankar som uppträder i vårt medvetande har en oberoende existens vid sidan om det materiella. Vi har redan varit inne på detta men låt mig ändå ge en enkel illustration för att ytterliggare belysa den principiella skillnaden.

Antag att jag tar en promenad längs en sandstrand. Plötsligt stannar jag upp. I sanden rakt framför mig ser jag en inskription. "Jag älskar Anne", står det inristat i sandbädden. Någon har tydligen skrivit ned en kärleksförklaring. Dess fysiska form är lätt att särskilja från övriga bildningar, men det som ändå väcker min stora nyfikenhet är budskapet bakom dessa bokstäver. Medan jag står och tittar på dessa bokstäver och funderar över vem som kan ha skrivit ned dessa ord och varför, kommer en stor våg och sköljer bort alltsammans. Inte en bokstav lämnas kvar. Men trots att de symboler som gav en fysisk gestaltning åt vad någon kände eller tänkte vid ett visst tillfälle, nu är borta, så har ändå inget förändrats hos den som uttryckte denna tanke. Detta belyser något viktigt i all informationsbehandling nämligen att den idémässiga källan är väsensskild från de bärare som förmedlar informationen. Man kan säga att idémässigt är alla kodsystem döda. Därför är de utbytbara. Andra bokstäver eller symboler kan fylla samma funktion. Exempelvis skulle samma mening kunna skrivas på ett helt annat språk, med nya bokstäver, men med bibehållen information. Man skulle också kunna skicka iväg ett telegrafiskt meddelande med samma innehåll genom att använda Morse-koden. Ur informationssynpunkt är det också ointressant om meddelandet finns lagrat i sandens ytstruktur, som minnesspår i hjärnans vindlingar eller som magnetspår på ett ljud- eller videoband. När allt kommer omkring är dessa fysiska "lagringsdepåer" bara förstelnad information som vid behov kan aktiveras. Magnetspår t ex kan lätt omvandlas till information avpassad till syn och hörsel. Det avgörande är således inte vilken kod som används, på vilket sätt överföringen sker (skriftligt, akustiskt, optiskt, elektriskt) eller hur informationen deponeras, utan det mottagaren är intresserad av är andemeningen i informationen. Och för att budskapet ska nå fram och bli mottaget på ett åsyftat sätt måste både sändare och mottagare behärska de konventioner eller språkregler som gäller. Semantiken, d v s förhållandet mellan språkets form och dess betydelse, är en viktig del i all informationsbehandling,

Det vanliga är att information startar och slutar i en medvetandeprocess. Ibland når inte informationen fram därför att mottagaren av en eller annan anledning inte kan tyda koden. Skälen till detta kan vara många. Ett är att man inte känner till konventionen bakom koden. Detta är vanligt när det gäller arkeologiska skrifter som runskrifter och hieroglyfer. Men av samma skäl kan även ett modernt främmande språk vara förseglat. En annan orsak till att information går förlorad kan vara att mottagaren har något sinne skadat. En blind t ex är utestängd från visuell information. Skulle dessutom hörseln vara skadad är isoleringen nästan total. Vad dessa och andra liknande exempel visar är att information kan föreligga även om inte mottagaren kan tillägna sig budskapet. "Sändning" kan visst pågå trots svårigheter att hitta "mottagningsfrekvensen".

Formen kan ge information

En bit skarp flinta, formad som en spjutspets, är en förhållandevis enkel konstruktion. Men ändå är det lätt att känna igen den karaktäristik som skiljer föremålet från den bearbetning som naturkrafter av en slump kan åstadkomma. Den ändamålsenliga formen förmedlar en slags information som gör det möjligt att sluta sig till uppfattningen att flintstycket bearbetats i ett speciellt syfte. Spjutspetsens form beror alltså inte på inre egenskaper hos materialet, utan har påtvingats materialet med avsikt. Koden som i detta fall igenkännes genom flintans speciella utformning (egg, spets, hulling mm), bär på en information eller om man så vill, en "jaktidé", som visserligen finns ingraverad i det material spjutspetsen är gjord av, men som ändå har en idémässig grund vid sidan om materialet.

Synålen är ett liknande exempel som prof. E H Andrews tar upp i sin bok "Gud, Vetenskap och Evolution".¹² Den är gjord av rostfritt stål och har en tämligen enkel form. Men trots detta så förmedlar den en slags information som gör att vi på sannolika grunder kan utesluta att den skapats av naturliga processer. Den har nämligen en form (en vass respektive en trubbig ända med en ögla i) och är gjord av ett material (rostfritt stål) som skiljer sig markant från vad naturen kan åstadkomma. Nålens ursprung känner vi, därför vore det enfaldigt att ens försöka ge en naturalistisk förklaring till dess tillblivelse. Ingen skulle ändå tro på den. Att naturen kan förse med materia (järn, nickel, krom mm) och energi i överflöd är en klen tröst i sammanhanget. Det bildas ändå inga synålar. Vad som ytterligare krävs är att det finnas en intelligent formgivare, som kan materialisera och kanalisera den "hantverksidé" som nålen gestaltar. Den elementära information som nålen förmedlar är således ingen logisk konsekvens av att energi och materia finns i riklig mängd.

Det är inte bara tillverkade föremål som har en form som omöjligen kan tillskrivas egenskaper hos själva materien, utan detta gäller i än högre grad den organiska formrikedom som vi finner i naturen. Ta som exempel en liten viol. Varifrån har den fått sin karaktäristiska form? Är det från de atomer som den är sammansatt av? Nej. Det är inget speciellt med de grundämnen som violen är uppbyggd av. Vad är det då som har tvingat materia att formas på ett för violer kännetecknande sätt? Svaret är kort och gott information. Allt levande inklusive människan har fått sitt utseende från den information som finns lagrad i cellens DNA. Inte ens ett hårstrå har rotats utan ett "medgivande" från DNA. Men till skillnad från vad som gäller synålen så har ingen sett varifrån organiskt liv (inklusive violer) kommer. Detta ger utrymme för spekulationer.

Är då inte alla former bärare av information? Nej! Den sfäriska formen hos en regndroppe exempelvis beror enbart på fysikaliska och kemiska egenskaper. Droppformen är inte påtvingad eller styrd av någon kod. Så fort droppar bildas är de sfäriska. På samma sätt förhåller det sig med snökristaller. Trots deras formrikedom och skönhet så är den en följd av inneboende egenskaper i materien själv.¹³ Former som på detta sätt är framsprungna ur egenskaper som materien själv har, uppfyller inte kriteriet på informationsbärande enheter. Den grundläggande skillnaden mellan ett av naturen format malmstycke och en rostfri nål är således av helt annat slag än vad som kan framkomma ur en jämförelse grundad på enbart materiell basis. Detta gäller också vid jämförelser mellan en snökristall och en levande cell. Varje materiell teori som bortser från denna icke-materiella aspekt på information, gör ett fatalt misstag. Den kommer inte att överleva, framhåller informationsteorins förespråkare. Att beskriva verkligheten utifrån en starkt reducerad livssyn kan bara ge ett resultat, en vrångbild.

Mysteriet bakom DNA

Finns det några inre egenskaper hos de kemiska beståndsdelar som DNA-molekylen är uppbyggd av, som kan förklara dess kodade sekvens? Är informationen i DNA-molekylen en logisk konsekvens av den materia den är sammansatt av? Låt oss lyssna på vad prof. E H Andrews säger angående skillnaden mellan strukturell och kodad ordning. "Alla substanser, även DNA, äger vad vi skulle kunna kalla en kemisk ordning, som är direkt beroende av strukturen i de atomer de består av... Detta är en ordning som finns i själva materien. I DNA och andra jättemolekyler i levande material (t ex RNA, proteiner) har emellertid ovanpå denna kemiska ordning lagts in en högre form av ordning, nämligen kodad information... informationsinnehållet i sådana koder kan inte ha utvecklats genom slumpartade processer eller 'brus'."¹⁴

Mysteriet bakom DNA är således inte i första hand av strukturell art, d v s att molekylen fått en speciell utformning orsakad av atomernas geometriska och kemiska egenskaper, utan vad det hela handlar om är den kodade ordning eller information som DNA-molekylen bär med sig och som uppenbarligen inte är en egenskap hos materien själv. Problemet är inte det genetiska alfabetet utan språket, säger professor Murrey Eden,¹⁵ i ett pedagogiskt försök att ringa in grundproblemet. Man behöver inte vara djupsinnig för att inse skillnaden mellan att kunna rabbla bokstäver utantill och att kunna tala och förstå ett språk. "Inget nu levande konventionellt språk kan tolerera slumpförändringar i den symbolsekvens som uttrycker dess meningar. Betydelsen går oundvikligen förlorad. Varje förändring måste vara syntaktiskt laglig."¹⁶ Detta uttalande av Eden har en direkt tillämpning på det genetiska språket, vilket också Eden framhåller. Cancerceller är bara ett exempel på komplikationer till följd av en icke-syntaktisk förändring i det genetiska språket.

"Över ån efter vatten"

Är vi de enda intelligenta varelserna i universum? Som ett led i att försöka besvara den frågan och få kontakt med andra tänkande varelser har astronomen Carl Sagan vid Cornelluniversitetet utvecklat en metod som går ut på att sända ut ett interstellärt radiobudskap. Enligt Sagan¹⁷ är "den allra mest lovande metoden att sända ett bildbudskap." En sådan "radiobild" skulle bestå av en man, en kvinna, ett barn, solsystemet och flera atomer. Radiobudskapet skulle åstadkommas genom att sända iväg en serie streck och punkter, som var och en kallas "en informationsenhet". Eftersom bilden är sammanställd av en kodad sekvens av radiosignaler, så kommer en eventuell mottagare att tveklöst kunna särskilja informationen från det radiobrus som ständigt omger oss. Strategin är helt i linje med vad modern informationsteori kommit fram till, nämligen att ingen information kan existera utan att det finns en ursprunglig mental källa, d v s information är genom sin natur en mental och inte en materiell storhet.⁹ Skulle vi någon gång i framtiden kunna urskilja ett kodat rymdbudskap, då behöver vi inte tveka om att budskapet härrör från tänkande varelser. Hittills har dock alla försök att fånga in signaler från intelligenta rymdvarelser varit förgäves. Men frågan är, behöver vi spana ut mot världsrymden efter speciella radiosignaler för att finna tecken på intelligens? Går vi inte, som man brukar säga, över ån efter vatten när vi blickar ut mot världsrymden? Svaret på frågan ligger närmare än du tror. Det finns inom dig. Varje cell i din kropp bär på information som har sitt upphov i en mental icke-materiell skapelseakt i tidernas begynnelse. Den genetiska koden, som kan lagra 45 000 000 000 000 gånger så mycket information per volymsenhet som dagens stordatorer,¹⁸ bär med sig information som tveklöst härrör från ett intellekt utan motstycke. Hur skulle jorden egentligen se ut om inte genetisk information hade funnits? Svaret får vi om vi studerar våra närmaste grannar i rymden. Jorden skulle vara lika steril och ödslig som övriga planeter i vårt solsystem. Borde inte detta övertyga den mest hårdnackade slumpförespråkare om att vi här har att göra med information från Skaparen själv? Varifrån skulle den annars komma?

Fantastisk spekulation

Denna artikel började med citatet: "I begynnelsen var materia och energi." Enligt denna materialistiska filosofi skulle information vara en konsekvens av startvillkoren, d v s energi och materia skulle i sig rymma en potentiell förmåga att med tiden skapa information. Att spontant förenade molekyler skulle kunna utveckla en "inre kärna av individualitet", som kan tänka, känna glädje, sorg, uppleva skönhet och reflektera över sitt ursprung, är en fantastisk spekulation utan historisk och experimentell underbyggnad. Dessutom står den på kollisionskurs med modern informationsteori. "Ingen informationskedja kan existera utan ett mentalt ursprung",¹⁰ skriver Werner Gitt i sin sammanfattande artikel. Vad artikeln klargör är att information (utifrån en vetenskaplig ståndpunkt) har samma principiella ställning som energi och materia. Den är således inte den tredje i ordningsföljden, vilket man kan tro när man läser: "I begynnelsen var materia och energi." Detta innebär i sin tur att vetenskapen inte kan besvara frågan om varifrån information kommer. Frågan är lika omöjlig, som att försöka besvara varifrån energi och materia har sin upprinnelse. När denna (från materia och energi) oberoende existens hos information kopplas ihop med dess mentala och andliga härkomst, så är vi snubblande nära den teologiska tesen om skapelse "ur intet". Vilket innebär, att Gud genom en rent andlig kraftgärning (ett "varde") frambringade både energi och materia.¹⁹ Det var ett (för fysiska sinnen främmande) informationsflöde av gudomligt slag som skapade materia och energi. Bibeln ger således inte materia och energi samma ursprungliga ställning som moderna kosmologer gör. Detta är i och för sig inte så märkligt mot bakgrund av att vetenskapen är begränsad till sinnenas värld medan teologi går ett steg längre och tar med den andliga dimensionen. Före skapelsen av materia och energi, d v s i begynnelsen, "var Ordet". Detta är fundamentet i skapelsetron. Även om inte informationsteorin har för avsikt att ge stöd åt teologiska utsagor, så är det intressant att se den överensstämmelse som ändå råder. Begreppet information (som det presenteras i informationsteorin) får dock inte förväxlas med det skapande "Ordet" som Bibeln omnämner.

Information kan inte finnas utan en ursprunglig mental källa, men vad denna andliga Källa egentligen är, kan ingen fysisk varelse beskriva eller tänka ut. Detta beror på språkets och tankens "upplösningsförmåga". Alla begrepp som ska uttryckas i ord måste vara mindre abstrakt, mindre komplext än det språk med vilket det skall förmedlas. Detta sätter gränser för vad vi kan beskriva. Men den avgörande begränsningen ligger ändå i vårt intellekt. Som skapade varelser är det omöjligt att kunna förstå ursprunget till den storslagna skapelseakt som vi alla utgör en del av. Detta sätter gränser för vad vi kan tänka. Men genom tron kan vi nå längre. "I tro förstår vi att världen har formats genom ett ord från Gud och att det vi ser, inte har blivit till ur något synligt."²⁰

"Information" blev materia

Huvudrubriken till denna artikel, "Ordet blev människa", är hämtad från 1:a kapitlet i evangeliet enligt Johannes. Första versen påminner starkt om 1 Mos 1:1. Men medan Första Moseboken börjar med begynnelsen, då Gud skapade, börjar Johannes i det icke-materiella tillstånd som var före denna begynnelse. Johannes understryker att det Ord genom vilket Gud skapade är en person som är Gud och som alltid har funnits, även innan den fysiska skapelsen ägde rum. Låter det obegripligt så beror det på vår intellektuella begränsning. "Ty vår kunskap är begränsad"... "Ännu ser vi en gåtfull spegelbild" men "då skall vi se ansikte mot ansikte."²¹

Livet har sitt ursprung i det gudomliga "Ordet" säger Bibeln. Utan det skulle vi inte existera. "Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till".²² Skaparen "bär upp allt med kraften i sitt ord." Man kan säga att den fysiska skapelsen bärs upp av det osynliga i Guds väsen. Och detta, som våra fysiska sinnen inte kan registrera, kommer att bestå. "Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt".²³ Detta betyder att människans fysiska kropp kommer liksom inskriptionen i sanden att sköljas bort av tidens vågor. Men denna fysiska förintelse är inte detsamma som en mental eller andlig utplåning. Lika lite som ett vågskvalp kan skölja bort ursprunget till den tanke som någon nedtecknat i sanden, kommer den fysiska döden att kunna utplåna anden i människan. "Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet..." Det är nu som det "dödliga uppslukas av livet," säger Paulus: "Gud har själv skapat oss just för detta, och som en borgen har han gett oss Anden."²⁴

I den fysiska tillvaro som nu existerar, sker all kommunikation människor emellan uteslutande via sinnena. Tankar och idéer, ja allt som kan inrymmas i begreppet information måste få en materiell utformning för att kunna överföras. Men mellan Gud och människa finns inte denna fysiska begränsning. Därför kan Gud tala direkt till vårt tankeliv, utan att gå via sinnena. Vi kan också få direktkontakt med Gud genom "hjärtats" bön. I Bibeln har människor drivna av Guds Ande skrivit ned "information" som var och en kan inhämta genom synintryck. Att Gud som har skapat det materiella också använder fysiska kanaler för att nå människors inre är inte konstigt. Gud har uppenbarat sig på många olika sätt. Någon har sagt (om Gud) att i historien hör vi hans fotsteg, i naturen ser vi hans händer, men i Kristus ser vi hans ansikte. När vi läser att "Ordet blev kött" i betydelsen "Gud blev människa" så förstår vi att Gud verkligen var angelägen att få kontakt med människan, som i alltför hög grad styrs av sinnesintryck. Därför materialiserades Guds syften och tankar i Kristi kropp. "Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet... han har förklarat honom (Gud) för oss." ²⁵ Människan bär evigheten inom sig. Även om inte vetenskapen kan bevisa detta, så kan man inte heller avfärda tanken som intellektuellt ohållbar. "Vi måste vara öppna för en djup och dramatisk mening med vårt liv här på jorden, en betydelse som kan komma att uppenbaras efter dödens omvandling", skriver hjärnspecialisten J C Eccles och fortsätter: "Jag tror att många naturvetare har gjort ett högmodigt försök att få oss att tro att vi bara är betydelselösa djur som uppstått av en slump på en betydelselös planet som försvinner i den stora kosmiska väldigheten... Detta är inte vetenskap. Det är scientismens falska filosofi, en slags science fiction."⁷

Referenser och kommentarer:

1. Joh 1:14

2. Vetenskapens Värld (1988) Fogtdals Förlag Malmö, band 8.

3. Joh 1:1-3

4. Rom 1:20

5. Gitt W: "Information: The Third Fundamental Quantity", Siemens Review, vol 56, nov/dec 1989.

6. Vetenskapens Värld(1990) band 21 (Intelligens och Information), sid38.

7. Eccles JC "Mysteriet människan", Signum nr 2, 1984. Översättning av Gunnar Gällmo. "Man föreställer sig alltså att det naturvetenskapliga programmet skall leda fram till en slutlig materialistisk förståelse av alla våra psykiska erfarenheter, även det intimaste och heligaste. Denna fruktansvärda vidskepelse fick den ironiska beteckningen "löftesmaterialism" av den store filosofen Karl Popper, när han eftertryckligt förkastade den."

8. Andrews E H (1989) "Gud vetenskap och Evolution", FBS, sid 28. "Ett välkänt filosofiskt resonemang går ut på att våra tankar och idéer inte har något värde, om de bara är en biprodukt till hjärnfunktionen, eftersom de i så fall helt enkelt är resultatet av icke-rationella fysiologiska och kemiska processer, som inte i sig själva har någon 'mening'. I så fall är också dessa argument själva meningslösa och tomma på innehåll, och man kan inte lita på dem som 'sanna' i någon som helst betydelse. Vi tvingas alltså att antingen acceptera att förnuftet har en verklig existens oavsett hjärnfunktionen, eller stänga in oss i ett cirkelresonemang, som tömmer all filosofi på mening."

9. Starendal M, "Varför är hjärnan så bra på att tänka?", Forskning och Framsteg nr 6-7, 1991.

10. Gitt W, ibid, sid 7.

11. Gitt W, ibid, sid 5.

12. Andrews E H, ibid, sid 65.

13. Enligt skapelsetron har den genetiska informationen i cellen sitt ursprung i det skapande "Ordet". Detta ska inte tolkas så att de strukturer som inte är bärare av information i vedertagen mening, skulle ha ett annat ursprung. I detta avseende är det ingen skillnad mellan en cell och en snökristall.

14. Andrews E H, ibid, sid 64.

15. Moorhead P S, Kaplan M (1967) Mathematical Challenges to the Neo-Darwian Interpretation of Evolution, Philadelphia: Wistar Instetute, sid 11.

16. Moorhead, Kaplan, ibid, sid 14.

17. Tidskriften Smithsonian, maj 1978, sid 43, 44.

18. Gitt W, ibid, sid 4.

19. Andrews E H, ibid, sid 23, 24.

20. Hebr 11:3.

21. 1 Kor 13:9, 12.

22. Apg 17:28.

23. 2 Kor 4:18.

24. 2 Kor 5:4, 5.

25. Joh 1:14, 18.