Alegnis kennel  

Vi är två retriever entusiaster som innehar kennelnamnet Alegnis. Efter att under ett antal år hjälpts åt med hundträning och uppfödning fann vi det fördelaktigt att dela prefix. Fördelen är framförallt för våra valpköpare då vi kan hjälpas åt med kontakt, valpträffar etc. I dagsläget bor vi dessutom grannar vilket underlättar det hela en mer.

Eva

Hund stod alltid högt på önskelistan när jag växte upp. Undulater, hamstrar, möss mm fick fungera som surrogat ända till det äntligen flyttade in en hund i familjen. En underbar flattik - Björshults Bessie, detta var 1970 och flaten var en numerärt sett ovanlig ras. Jag har varit rasen trogen sedan dess och följt utvecklingen som skett under åren. 

Efter att skolan var avslutad så blev det kennelarbete i England både med flatcoats och golden. Nu var intresset väckt för träning av den apporterande hunden. Köpte med mig en tik från England, Yarlow Black Tarna ”Tännie”. En fascinerande  tik med enorm kapacitet men tyvärr fungerade hon inte som avelstik.

  Åren rullade på med skola, arbete o familj men flattar har det alltid funnits här hemma. Någon kull då och då, men ibland har det varit långt mellan varven.

Raden av flattar som passerat efter Bessie och Tännie är Bimbo, Björshults Lotta, Björshults Tracy, Action Sparkling Bubble, Björshults Nessie, Hovhills Witch Craft och Björshults Lucky Luke.

På senare år har apporteringen på and, fasan och rapphönsjakter kommit att dominera höstarna. Intresset för retrievern och retrieverarbetet har under åren sträckt sig långt utanför de egna hundarna. Bl.a. med arbete i FRK/ö:s styrelse, provledare för B-prov inom SSRK/ö och kursledare, detta har tillfört ”hunderiet” ytterligare dimensioner och gett enormt många trevliga möten med likasinnade.

I dagsläget har jag tre tikar ”Udda”, ”Fralla” och ”Hexa” och fler lär det bli…

Ingela

Det var en ren tillfällighet att jag blev med ”flat” 1986. Jag ville ha en pigg och glad, lite större hund som kunde följa med mig och min häst på ridturerna. Jag kom i kontakt med Eva som i sin tur förmedlade kontakten till Bitte Lind och en omplaceringshund från henne vid namn Lopplådans Plenty-Flea, flyttade hem till mig.
Tack vare Plenty fick jag nya fritidsintressen och framförallt många nya vänner, och det hela har utvecklat sig till en helt ny livsstil. Plenty var tränad i apportering av Bitte så hon kunde en hel del medan jag var novis. Eva tog med oss ut på träning för att Plenty skulle få ha kul och där någonstans vaknade mitt intresse för jaktträning. Det dröjde bara tre år så kom nästa flat in i mitt hem. Bitte tog en kull valpar på Plenty och jag kunde inte låta bli att ta en av valparna, Lopplådans Plenty of Joy. Henne tränade jag själv från grunden och startade på jaktprov med.

I och med Joy kom en önskan om att ta en egen valpkull och i hennes andra kull sparade jag en tikvalp. Alegnis Gafsan blev den hunden som definitivt fick mig in i jaktens värld. Jag hade turen att få möjlighet att vara med och apportera på fågeljakt. Med tiden blev vi tillfrågade att apportera på fler ställen och det har resulterat i att det blir ca 30 jakter/säsong. Vi apporterar vid and, rapphöns och fasan jakter.

Med hunderiet har det blivit en del klubbengagemang. Jag har varit provledare för B-prov för retriever inom SSRK/Östra sedan 1995, kommissarie på flera A-prov med KKL. Under några år satt jag som jaktprovssekreterare i flatklubben östras styrelse.
Med nya vänner kom jag också i närmare kontakt med andra retrievers och det resulterade i min första labrador, Klövenhöjs Käck, som jag blev fodervärd till. Hon har numera övergått helt i min ägo efter att ha fått två kullar hos sin uppfödare.

I familjen har det också funnits en hanhund, Lopplådans Visshet som var min äldsta dotters hund. För tillfället har jag 3 tikar, ”Quinta” flat, ”Käck” och ”Scilla” labbar.