Karlfeldtsgården i Karlbo, Avesta
Mangårdsbyggnaden uppfördes i mitten
av 1700-talet och var vintertid bostad för både familj och tjänstefolk. Den röda
flygelbyggnaden tillkom på 1820-talet och användes som sommarbostad och
bagarstuga. Liderlängan vetter mot den gamla bygatan och är den enda bevarade
byggnaden, som minner om att gården drevs som aktivt jordbruk. Här finns årtalet
1600 inhugget i en vägg. Ladugård, stall, hönshus, svinstia, logar för tröskning
och förvaring av hö och halm, magasin för stora redskap och andra för bondgården
vitala ekonomibyggnader är sedan länge rivna. Trädgården har ålderdomligt
grästun och en lönn som vård-träd. I nejden kring gården, där andra bondgårdar
och vida gärden förr hörde till utsikten, finns nu egnahemsbebyggelse från
1900-talets olika epoker. Många gatunamn har karlfeldtsk
anknytning.
Skaldens studentår, 1885, gick
gården ur familjens ägo, och den åter-fördes till släkten först 1967 då
Karlfeldts son Sune och hans hustru Mary blev gårdens ägare. På gården fanns då
Arvid Backlunds stiliga skulptur av skalden Erik Axel Karlfeldt, en gåva av
Folkärna hembygdsförening 1932. Sune och Mary lät restaurera husen och öppnade
Karlfeldtsgården som en kulturgård, välkomnande alla. Med inspiration från
skaldens lustgård vid hemmet i Sjugare och från Karl-feldts lyrik anlade de även
en lustgård i miniatyr. När de med ålderns rätt 1984 drog sig tillbaka, valde de
att sälja gården till Avesta kommun. Entreprenörer är nu Maria Hellman-Ivarsson
och Tomas Ivarsson.
Avesta kommuns förhoppning är att Karlfeldtsgården i Karlbo ska
- hålla Karlfeldtsminnet och lyrikintresset levande,
- vara ett fönster utåt för bygdens konsthantverkare,
- vara en grön oas, en kulturmiljö för envar att vila ut i,
- vara en stimulerande miljö för föreningar och enskilda att disponera i samklang med gårdens kulturhistoriska betydelse.
Karlfeldts lyrik och betydelse levandegörs även av Karlfeldtföreningen i Folkare, av det nationella litterära sällskapet Karlfeldtsamfundet, se vidare på www.karlfeldt.org, och Karlfeldtsgården i Leksand.
Erik Axel Karlfeldt
Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) är en av Sveriges
främsta lyriker och hans diktning tilldelades Nobelpriset i litteratur
1931.
I Dalarna finns både Karlfeldts barndomshem i byn
Karlbo söder om Avesta, och det dalahem som skalden skapade i leksandsbyn
Sjugare. Båda gårdarna benämns Karlfeldtsgården och välkomnar till
besök.
Öppettider sommaren 2009:
Karlfeldtsgården i Avesta
16 maj - 9 augusti, alla dagar kl. 11-17, lördagar utsträckt tid till kl. 22.
15 och 22 augusti kl. 11-17. Karlfeldtsdagen firas 20 juli kl. 15.
Kulturprogram i trädgården, lördagar kl. 15, 13 juni - 22 augusti.
Grupper är efter bokning välkomna året om.
Gården ägs av Avesta kommun, som 1984 tog över
efter familjen Sune Karlfeldt. www.avesta.se www.karlfeldtsgarden.se
Karlfeldtsgården i Leksand
Guidade visningar 16 juni - 8 augusti, tisdagar, torsdagar, lördagar
kl.13-16. Torsdagar under juli, kl. 17: Vandring i dikt och doft.
Kulturprogram i trädgården 24 juni, 8 juli, 11 juli. Gruppbesök maj-sept.
Gården ägs av familjen Berggren, som 1992 tog över efter familjen Karlfeldt.
Karlfeldts groningsgrund
Välkommen till författaren Erik Axel
Karlfeldts barndomshem! Erik Axel föddes här, den 20 juli 1864, i en
lantbrukarfamilj med gedigen förankring i denna dalasocken, Folkärna.
Erik Axel växte upp här på gården, i
en stor familj med tre generationer. Bondgården var full av liv och verksamheter
- här fanns kor, hästar, får, grisar och höns, här odlades vall, spannmål och
köksväxter, här var hemslöjd med vävning och sömnad en del av vardagen. 25
hektar åker och 40 hektar skog hörde till gården.
Erik Axel var fjärde barn i en skara
om sju syskon. Hans mor, Anna Jansdotter, hade ung och nygift kommit till
gården, som kallades Tolv-mansgården. I flera generationer hade ägare till
gården valts till nämnde-män, s.k. tolvmän - förtroendemän med gott anseende i
bygden. När Annas förste man, som var född på gården, hade avlidit, gifte hon
sig med Eric Ericsson från Jularbo. De stannade på Tolvmansgården, till-sammans
med Annas första barn och svärföräldrar. I det nya äkten-skapet var Erik Axel
första barnet.
Förändringens tid
Erik Axel var ung i förändringens
tid. Järnvägar drogs fram, nya stor-industrier byggdes och ekonomin blev
internationell. Även jordbruket påverkades - mekaniserades och inlemmades i
marknaden.
Den unge Erik Axel visade tidigt sin
talang för studier och skrivande. Det berättas att medan bröderna tog del i
jordbruksarbetet, dröjde Erik Axel ofta kvar inne hos kvinnorna i kök och
kammare, där han läste och skrev. Han fick förmånen att gå i gymnasieskola i
Västerås. Samma år som han nådde sin studentexamen, måste familjen under
dramatiska omständigheter lämna gården. Den bildningsväg, som då var
banbrytan-de för en bondson, blev än mera oviss.
Erik Axel Karlfeldt skrev i dikten
Fäderna - till sina anfäder:
Jag är ryckt som en ört ur sin groningsgrund,
halvt nödd, halvt villig er sak jag svek.
Avesta kommuns folder i maj 2008/KP
År 1888 antog Erik Axel sitt nya
efternamn Karlfeldt. Tio år senare fullföljde han sina högre studier med en fil.
lic. examen vid Uppsala universitet. Sina arbetsår tillbringade han i Stockholm,
bl.a. som bibliotekarie vid Kungliga biblioteket och
Lantbruksakademien.
Åter bofast dalkarl
Redan i ungdomsåren vandrade Erik
Axel i Siljansbygden. När han 1921 köpte en enkel bondgård med anor från
1600-talet i leksandsbyn Sjugare hade han sedan 1903 regelbundet vistats i
trakten. På Sånggården kom han "i hägn och lä med de sina"; hustrun Gerda och de
fyra barnen. Renovering och tillbyggnad leddes av arkitekten Gustaf Ankarcrona
och trädgården planerades av arkitekten Ester Claeson, en trädgård som alltjämt
vårdas och får lyriken att blomma av doftande ros och perenn, blommande buskar
och träd.
Framgångsrik författare
Erik Axel Karlfeldt gav ut sex stora
diktsamlingar:
Vildmarks- och kärleksvisor, 1895
Fridolins visor och andra dikter, 1898
Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim, 1901
Flora och Pomona, 1906
Flora och Bellona, 1918
Hösthorn, 1927
År 1904 invaldes Karlfeldt i Svenska
Akademien och blev 1912 dess ständige sekreterare.
Naturen, kärleken och den folkliga
kulturen är centrala motiv i Karlfeldts lyrik. Karlfeldt söker det genuina - i
blommans väsen likaväl som i människans längtan och lust. Det samhälle, som han
lyriskt tolkar, är mer det bondeland som Sverige då var på väg att lämna, än det
fram-växande industrisamhället. Kommentarer om sin samtid lämnar han främst i
tal och uppsatser.
Karlfeldt avled den 8 april 1931, jordfästes i Storkyrkan i Stockholm och begravdes på Folkärna kyrkogård. Samma år tilldelades hans diktning Nobelpriset i litteratur.